Forskningen om spel och välmående visar att fritidsspel kan fylla grundläggande behov som utmaning, avkoppling och gemenskap, så länge spelet förblir en del av fritiden och inte tar över. Det finns en vardaglig sida av spelande som sällan får huvudrollen: den där man spelar ungefär som man ser en match, lägger ett korsord eller fastnar i ett mobilspel på pendeln. Det kommer in som en liten stund av spänning, fokus eller socialt sällskap. Just den typen av rekreationsspelande har börjat intressera forskare mer, inte minst därför att välmående ofta handlar om de små sakerna vi gör om och om igen.
När forskningen närmar sig spelande som fritidssyssla tittar den sällan på en enda effekt. Ekonomerna Brad Humphreys, John Nyman och Jane Ruseski undersökte i Eastern Economic Journal (2021) hur fritidsspel om pengar hänger ihop med hälsa och välbefinnande. I stället för att bara fråga om spel är bra eller dåligt frågar man sig vilken sorts upplevelse det är och vilka psykologiska behov det kan träffa.
Forskning om spelmotiv brukar koka ner en lång lista över upplevelser till några breda områden, till exempel känslan av utmaning och bemästring, självbekräftelse, risk och upphetsning, distans eller avkoppling och tillhörighet.
Det säger nog något som många känner igen. Ibland spelar man för att få hjärnan att jobba och i andra stunder för att få den att tystna. Och båda kan, i rätt sammanhang, vara en rimlig del av välmående. Det är också här spelvärlden blir mer nyanserad än den ser ut från utsidan, för en och samma term rymmer mycket.
Spel för livskvalitet
En annan forskningsingång är självbestämmandeteorin, formulerad av psykologerna Edward Deci och Richard Ryan, som menar att människor i grunden mår bra av tre saker: att känna autonomi, kompetens och tillhörighet. När de behoven får plats tenderar motivation och tillfredsställelse att öka.
Det är lätt att se hur detta kan översättas till spelformer. Autonomi kan handla om val som att själv bestämma tempo, insatsnivå eller när man kliver in och ut. Kompetens kan handla om att läsa spelet bättre, förstå sannolikheter eller bara känna att man får grepp om ett upplägg. Tillhörighet kan handla om allt från bordskänslan vid en spelkväll till att följa sport tillsammans för att ha ett ingående samtal om det som hänt i en match.
Just kompetens är en underskattad pusselbit när man pratar om välmående. Många spel är byggda för att ge tydlig återkoppling. Du ser att du gjorde något, att det hände något och att du kom vidare. I vardagen är belöning ofta diffus: man jobbar, tränar, plockar ur diskmaskinen. Spel, däremot, ger ofta tydlig feedback.
Den uppslukande upplevelsen
Sedan finns det ett begrepp som återkommer i välmåendeforskning långt utanför spelvärlden, nämligen flow, som psykologen Mihaly Csikszentmihalyi beskrev. Det är zonen där tiden tappar konturer, när man är helt inne i en aktivitet och allt annat hamnar i periferin. Flow har i positiv psykologi lyfts fram som en form av optimal upplevelse, eftersom den är djupt engagerande.
I spelvärlden blir flow nästan en teknisk fråga om tempo, tydliga mål, snabb respons och lagom svårighetsgrad. Hur den uppslukande känslan ska mätas under spel, med enkäter eller med kroppens reaktioner, är en fråga som forskare fortfarande arbetar med.
Sällskapsspel och välmående
Kortspel, brädspel och Yatzy fungerar ofta som en social ritual: samma spel, samma sällskap och återkommande kvällar. Det gör spelet till något ni återvänder till tillsammans.
Vid spelbordet syns de tre behoven i självbestämmandeteorin tydligt. Du väljer dina drag och din strategi själv (autonomi), du blir bättre på spelet över tid (kompetens) och ni spelar tillsammans (tillhörighet). Ett parti bland våra regler för sällskapsspel ger konkreta exempel på alla tre.
Även flow går att förstå med ett exempel från spelbordet: det uppstår när utmaningen matchar din förmåga och målen är tydliga, och ett kortspel med lagom svårighet är ett vardagligt exempel. Tabellen samlar begreppen.
| Behov (självbestämmandeteorin) | Exempel i sällskapsspel | Exempel i spel om pengar |
|---|---|---|
| Autonomi | Du väljer drag och strategi i ett brädspel | Du bestämmer själv insatsnivå och när du slutar |
| Kompetens | Du lär dig räkna poäng och läsa spelet i ett kortspel | Du förstår regler och sannolikheter, till exempel i poker |
| Tillhörighet | Den återkommande spelkvällen med samma sällskap | Att följa en match tillsammans och prata om den |
När spelet slutar vara fritid
Tecken på att spelet slutar vara fritid är att du spelar för mer än du har råd att förlora, jagar förluster, lånar till spel eller att andra kritiserar ditt spelande. Det är sådant som mätinstrumentet PGSI frågar efter.
I Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie Swelogs 2021 hade 56 procent av befolkningen 16–84 år spelat om pengar de senaste 12 månaderna. 4,3 procent hade någon grad av spelproblem och 1,3 procent hade problemspelande, mätt med PGSI. Att spela om pengar är alltså vanligt, och för de flesta stannar det vid fritid.
Hos svenska licenshavare är en insättningsgräns per dag, vecka eller månad obligatorisk, och via Spelpaus kan du stänga av dig i 10 dagar, 1, 3 eller 6 månader eller tills vidare från allt registreringspliktigt spel. En avstängning kan inte hävas i förtid. Fler konkreta råd finns i vår guide om ansvarsfullt spelande, och vill du prata med någon ger Stödlinjen kostnadsfritt och anonymt stöd på 020-819 100.
Forskningen om rekreationsspelande och välmående landar ofta i att aktiviteter mår bra av sammanhang. Spel kan vara en liten spänningskick, en social ritual, en stund av fokus eller en paus från brus. Vilken av rollerna som dominerar beror både på spelformen och på spelaren. Fler regler till spelkvällen hittar du hos Gamblar.
Vanliga frågor om spel och välmående
Är det bra för hjärnan att spela kortspel?
Kortspel tränar uppmärksamhet, minne och planering i stunden, och det sociala är en stor del av värdet. Det är däremot inget löfte om medicinska effekter.
Vad är flow?
Ett tillstånd där du går helt upp i en aktivitet, beskrivet av psykologen Mihaly Csikszentmihalyi. Det uppstår när utmaningen matchar din förmåga.
Var får man hjälp om spelandet tar över?
Hos Stödlinjen, kostnadsfritt och anonymt, på 020-819 100 eller stodlinjen.se. Via spelpaus.se stänger du av dig från spel hos alla svenska licenshavare.